Jag intervjuvar honom, med Sr.Adventina som tolk. Jag får också tillstånd att återge hans berättelse på Bukobahjälpens hemsida och vid föreläsningar om Tumaini.
Jag inleder med att presentera mig, att jag heter Lisbeth och arbetar för Bukobahjälpen och att jag är tacksam för att han ställer upp och vill prata med mig.
Hur länge har du varit på Tumaini? Jag har varit här i 2,5 år. Eftersom jag inte gått i skolan fick jag börja i specialklassen. För två veckor sedan gjorde jag examination efter klass 4, så nästa år börjar jag i klass fem i ’vanliga skolan’
Hur var livet innan du kom till Tumaini? Det var mycket svårt. Vi var ett gäng som gjorde dåliga saker, och jag frågade mej själv många gånger: Vem är Edison egentligen? Än så länge är jag rädd att lämna Tumaini, är rädd att lockas tillbaka till gamla gänget.
Vad gjorde ni för dåliga saker? Vi använde alkohol och marijuana. Vi stal saker. En gång hade vi fått arbete på en byggarbetsplats och när dagen var slut plockade vi ihop verktygen. Men sedan gick vi tillbaka och stal dem.
Var bodde du som riktigt liten? När jag föddes fanns både mamma och pappa, men när jag var liten, hade bara två tänder i munnen, försvann mamma och jag fick bo hos mormor, sedan försvann också pappa, senare fick jag reda på att han var död. Att mamma försvann berodde på att hon fått se pappa med en annan kvinna och blev så arg och slog till den kvinnan så tänderna lossnade. Hon blev rädd, och försvann för att slippa bli dömd.
Hur var det att bo hos mormor? Dåligt, det var mycket fattigt. Mormor odlade lite, men så fort hon fick lite pengar köpte hon alkohol och drack. Jag plockade firewood, skar gräs och tjänade på så sätt lite pengar till mat. En dag sa en bekant till mormor att jag borde gå i skolan, så jag gick ett litet tag. Då jag aldrig fick någon mat när jag kom hem bestämde jag mej för att inte gå till skolan utan fortsätta samla ved och gräs. Jag tjänade lite pengar till mat, men så fort mormor fick lite pengar köpte hon alkohol och drack. Mormor hade tre döttrar, varav bara en är i livet. Hon körde iväg mig, hon menade att när mormor dör är det hon som ärver och jag hade inget där att göra.
Hur kom du till Tumaini? Här fyller Sr. Adventina i, att en av mormors döda döttrar hade en son som bodde på Julia och vid en uppföljning hos hans anhöriga uppdagades problemen för Edison och han fick komma till Kyakairabwa och bor nu på Debora Farm.
Vad är bäst med att vara på Tumaini? Det är gemenskapen och skolan. Jag ses inte längre som the ”bad guy”. Nu har jag hittat min väg och förra året döptes och konfirmerades jag.
Är det något som inte är bra på Tumaini? Edison tänker länge och svara till slut, nej inget.
Vad har du framtidsdrömmar? Jag vill bli polis. Sr. Adventina tillägger att Edison är mycket hjälpsam. Och när det är gudstjänst på Julia Farm, är det Edison som är församlingsledare.