Tumaini 19 år
Ja, jag heter faktiskt Tumaini, som betyder ”hopp”.
Min mamma är död och min pappa är omgift. Jag har aids och måste därför vara noga med kost och regelbunden medicinering.
2021 fick jag flytta från min gudfar i Muleba till TCC:s rehabiliteringscenter, eftersom min pappa ansåg att vi behövde hjälp med kost och medicinering.
Av någon anledning tappade jag inte mina mjölktänder, så jag hade dubbla tandrader, då jag kom till TCC. Detta gjorde att jag alltid försökte hålla munnen stängd, för många hade retat mig p.g.a. att jag hade munnen full av tänder. En tandläkare från Sverige, som heter Gun, såg dock till att jag fick operera bort mjölktänderna. Efter det försökte Sr Adventina och många andra uppmuntra mig att skratta med öppen mun, men det är svårt att ändra ett invant beteende.
På TCC hade jag det väldigt bra. Jag fick gå i en Memkwaklass, där jag fick specialundervisning. Jag har varit noggrann med mitt skolarbete, men fått kämpa för att försöka klara de nationella proven.
En estet som jag är, älskar jag att dansa, så jag fick vara med i sång- och dansgruppen och har utvecklat min förmåga väl. Det var härligt att få vara med och berika gudstjänsterna både i vår egen och andra församlingar.
Under 2024 bestämdes att jag skulle kunna flytta hem till min pappa och styvmamma. Jag fick bli lärling för att i framtiden kunna arbeta med elektronik.
Livet hemma hos pappa har varit tufft. Både han och min styvmamma har tvingat mig att utföra tungt arbete. När mina halvsyskon varit olydiga, har jag fått skulden.
Pappa har förbjudit mig att vara med i kyrkans sång- och dansgrupp.
För en tid sedan flyttade jag hem till en kompis, eftersom livet därhemma blev ohållbart.
I mitten av november var jag ute och cyklade i Bukoba, då jag fick se ett par personer från Sverige, som jag kände igen. Jag cyklade upp bakom dem. De kände igen mig och vi försökte talas vid med hjälp av Google Translate. Jag berättade för dem att jag har en outhärdlig tandvärk och bestämde mig för att gå till TCC:s kontor dagen efter för att söka hjälp.
På måndagen gick jag för att träffa Jovit. Han lyssnade intresserat när jag berättade om min tandvärk och min nuvarande livssituation. Även Sr Adventina kom och kramade om mig. Det var så gott att träffa dessa kärleksfulla människor igen!
Efter vårt samtal blev jag bjuden på den avskedslunch som var ordnad för de svenska gästerna. Då frågade någon mig hur jag försörjer mig nu. Jag berättade att några kompisar och jag brukar dansa på bröllop och andra fester för att kunna tjäna lite pengar. Sagt och gjort, så fick jag göra en dansuppvisning på kontoret. Flera gav mig pengar som uppskattning.
Direkt efter detta tog Goodselda mig med till den tandläkare TCC har rabatt hos. Jag hade inflammation i en tand, så den tvingades de dra ut och jag fick medicin med mig. Det var helt underbart att få hjälp mot den fruktansvärda tandvärken!
Senare samma dag försökte Jovit besöka min pappa för ett samtal, men tyvärr var han inte hemma, så det får bli längre fram.
Jag är så tacksam för de som arbetar på TCC. De hjälpte mig samma dag som jag kom dit!!
Nu i efterhand har jag fått en förfrågan av Sr Adventina att göra en dansuppvisning vid den fest hon ska ha i december, när hon avlagt sina livstidslöften som nunna. Hon ska köpa finkläder åt mig och jag ska få följa med till hennes hemby och dansa för gästerna. Nu tränar jag för fullt, för att kunna göra en fin insats.